men sångerskan den här gången - Renee Fleming heter hon. Ett otroligt djup i rösten. En pytteliten kul grej är att när Lillpyre hörde henne sjunga sa hon: "Men mamma, hon låter ju som du!"

En smärre överdrift, kanske *harklar mej*

Pavarotti denna gång.

Många olika typer av sångare gör den, men jag undrar om inte denna är bäst...

Panis Angelicus heter den.

stämningsstycken jag vet...

Slappnar av enormt när jag hör den!

...så gjorde Dollie De Luxe en fantastisk musikal nån gång i slutet av 80-talet (eller var det tidigt 90-tal?) - Which Witch

Den här låten är hämtad från den:

...Tom Waits, alltså, handlar så mycket om livets skuggsida, de trasiga, desillusionerade, de livströtta, de ständigt berusade...

Det är en sida av livet som jag så väl känner igen, en sida som känns hemtam, som jag i så hög grad kan identifiera mej med, tack vare min egen livshistoria. Och kärleken till de här människorna lyser så starkt igenom hans texter och hans musik...och den ger genklang i mej, påminner mej om min egen kärlek till alla trasiga...Det vemodiga i att minnas det som var, och som man saknar, som man kanske kastat bort på grund av stolthet, eller för att ruset drog starkare än kärleken...