Studenten vederbörligen avfirad, med utspark, studentparad, släktkalas, flakåkning och krogbesök. Hon är pigg idag, jag är halvdöd av trötthet, har träningsvärk i kroppen efter allt bordsbärande från vinden, och allt matlagande. Nu stundar VILA! Jag har halvsovit i fåtöljen hela förmiddan, nyss ätit lunch (rester av gårdagens kalasmat) och ska väl inte göra så  himla mycket mer än att diska finglasen och makens gamla guldkantade mormorsservis.

I morgon är det studentexamen.

Jag har börjat radera gamla skräpinlägg också. Så nu krymper plötsligt antalet.

Är uppe i 199 nu. Så här såg det inlägget ut. Den 31 juli 2007 var det.

Piratpartiet verkar ha skrällt, bigtime i valet idag.

Otroligt tråkigt - inte för att inte piratpartiet kan ha goda idéer, men för att det i sig är en massiv misstroendeförklaring till våra gamla etablerade partier - allihop.

Om ungdomarna - för det är företrädesvis de som röstar på piratpartiet - ser det som viktigast av allt att lägga sina röster på ett parti som har Ipred-lagen som sitt huvudsakliga tema och inte mycket annat, så innebär det att de övriga partierna upplevs som politiska etablissemang som inte är för ungdomarna. Man upplever sig inte som sedd, som viktig, som den framtid de faktiskt är. Jag tror inte heller att är giltigt enbart för europaparlamentet, utan det är politik generellt. Jag hoppas verkligen att våra politiker tar detta som en stor vårdkase för hur kapitalt de missat de som är vår framtid. Skämmes, tamejfan, känns på sin plats att säga!

Jag skulle ju visa mitt skräpgarnsprojekt. Jag har en massa gamla garner i trevliga färger, och tänkte jag skulle göra nåt av dem. Så jag bestämde mej för att göra en mormorsruta. Ni vet såna där smårutor som gamla tanter virkade plädar av förr i världen, små rutor som de sydde ihop till en stor pläd. Jag vill inte göra smårutor, appselut inte. Så jag gör en. En STOR. (Det är min fot som syns i nederkant.) Och jag fortsätter så länge garnet räcker...eller tills jag inte orkar mer. Så får vi se hur stor den blir, och om jag kanske kastar bort den när den är klar. För vem skulle vilja ha den...?

men sångerskan den här gången - Renee Fleming heter hon. Ett otroligt djup i rösten. En pytteliten kul grej är att när Lillpyre hörde henne sjunga sa hon: "Men mamma, hon låter ju som du!"

En smärre överdrift, kanske *harklar mej*

Pavarotti denna gång.